Nyttovärdering

Från dpbl
Hoppa till: navigering, sök
Vägledning till digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess

Det är viktigt att beskriva nyttorna med en digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess, framför allt för de e-tjänster som ska användas och eller utvecklas. Detta gäller varje e-tjänst. Och om det ska finnas en e-tjänstplattformen ska också den utvärderas (en plattform som samlar alla e-tjänster inom ett område).

Beskriv nyttorna med e-tjänsten - värdera e-tjänsten

De möjliga e-tjänster som identifierats ska värderas utifrån

  1. vem som är intressent
  2. antal intressenter
  3. sparad tid/pengar (handläggningstider, liggtider)
  4. kostnad för att införa av informationstjänsten/ att ta fram den.

När du räknar på nyttor tänk på antalet presumtiva användare kontra kostnaden för att ta fram tjänsten. Är det en otroligt komplicerad tjänst som bara få har nytta av? Eller är det en relativt enkel tjänst att ta fram som många har nytta av? Det kan också vara en otroligt komplicerad och dyr tjänst att ta fram som få har nytta av men samhällsekonomiskt är den en stor vinst och därför värd att satsa på.

Att identifiera aktörerna och deras nyttor

I samhället i stort finns det flera aktörer som får nyttor av digital plan- och bygglovsprocess och e-tjänster för bygglov. Och att alla jobbar med samma underlag.
Steg 10 1.png

Det finns fler intressenter som har nytta av en digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess. Till exempel:

  • BIM Alliansen Sweden
  • Byggmästarföreningen
  • Fastighetsvärderare
  • Föreningen för kommunal statistik och planering
  • Medborgare
  • Programvaruutvecklare (detaljplaneprogram, bygglovsprogram, etc.)
  • RKA - Rådet för främjande av kommunala analyser
  • Svensk energi
  • SCB som har behov av digital insamling av bygglov från kommunernas ärendehanteringssystem
  • Sveriges byggindustrier

För att nämna några.

Vad uppnås - tänkbara nyttor med digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess

En digital informationshantering skapar bättre underlag för kunskap, analys och uppföljning inom plan- och bygglovsprocessen. När ett ärende kan följas elektroniskt genom hela processen kan information tas fram och analyseras på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Och det går att jämföra kommuner med varandra, länsstyrelser med varandra etc. På så sätt skapas nya förutsättningar att effektivisera hanteringen av ärenden. Digitalisering av informationsutbytet skapar dessutom möjligheter till bättre styrning av och effektivare utnyttjande av resurser i plan- och bygglovsprocessen.
Steg 10 2.png

Ett minskat registreringsarbete

Genom att använder säker elektronisk kommunikationslösning mellan myndigheter behöver uppgifter om personer och ärenden bara registreras en gång. På så sätt behöver inte alla myndigheter registrera samma uppgifter om och om igen. Detta sparar tid och ger kortare handläggningstider.

Förbättrad kvalitet

När exempelvis ett bygglovsärende påbörjas registreras den sökandes uppgifter och redan vid registreringen verifieras personuppgifterna mot folkbokföringen, som Skatteverket ansvarar för. Detta gör att det inte går att registrera en siffra fel i exempelvis ett personnummer.

Genom att uppgifter (geografisk information, personuppgifter etc.) kontrolleras och tas emot av det första steget (mottagande myndigheten/handläggaren) i processen och bara ändras om de visar sig vara inaktuella minskar antalet felkällor. Därmed ökar kvaliteten på de uppgifter som hanteras och förs vidare till nästa steg i processen.

Geografisk information ska innehålla information om kvalitet och noggrannhet.

Var aktör i processen utvecklar och förbättrar informationen

Informationskvalitet ökar.png


Principen med förbättrad kvalitet kan illustreras så här. "Vågorna" i bilden visar hur varje aktör inblandad i processen börjar om och bygger upp informationen igen. Kurvan är motsatsen: att var aktör istället bygger på föregående aktörs information och hela tiden bygger på och upp kvaliteten.

Varje steg i processen är beroende av informationen från föregående steg

Informations beroende.png


Den här bilden illustrerar beroendet som det efterföljande steget har av information från det föregående steget. Var aktör måste inse att det som görs i exempelvis detaljplanesteget ska vara till nytta för de efterföljande stegen.

Det finns uppenbara beroenden i plan- och bygglovsprocessen:

  • utan digital grundkarta – ingen digital detaljplan
  • utan digital detaljplan – inget digitalt bygglov
  • utan digital detaljplan – mer tidsödande och dyrare fastighetsbildning
  • utan digital ärendehantering – inga möjligheter att erbjuda medborgaren e-tjänster för att följa sitt ärende.

Minskad pappershantering

Genom att hantera mer information/kommunikation till sakägare/medborgare/företagare elektroniskt minskar behovet av papperspost.

Genom att ha underlagen digitalt (ritningar, planinformation, information om markreglerande bestämmelser, personuppgifter etc.) minskar behovet av papper

När ärendet kan föras över digitalt till andra myndigheter i processen, exempelvis vid överprövning, samråd, minskar behovet av papper.

När uppgifter finns tillgängliga elektroniskt och omedelbart behöver handläggare inte längre skanna in dokument eller leta efter dem i pappersakter.

Medborgarservice

En effektiv plan- och bygglovsprocess ger kortare handläggningstider. När myndigheterna får bättre och snabbare tillgång till information kan de ge snabbare service till medborgare, företag och andra inblandade i processen. Digitalt informationsutbyte skapar förutsättningar för e-tjänster, som exempelvis bygglovsansökning- och handläggning och att sakägaren får möjlighet att följa sitt ärende genom hela processen.

Genom att all information sker via Mina meddelanden kan sakägare (medborgare och företag) vara säkra på att de inte missar viktig information. Mottagaren behöver inte leta reda på hur en viss myndigheter tänker informera i ett ärende. Mottagaren behöver inte vara ansluten till flera myndigheters e-brevlådor utan kan vara trygg med att all post kommer till en: Mina meddelanden.

Genom att ärendet finns tillgängligt digitalt blir det lättare för myndigheter att skicka information om och handlingar i ett ärende till de som begär ut handlingar eller i samband med samråd, överklagande etc.

Säker informationshantering

Digitala tjänster bidrar till ökad säkerhet och kvalitet i ärendehanteringen jämfört med motsvarande manuell hantering och skapar bättre förutsättningar för likabehandling utifrån att ärenden alltid innehåller samma grundläggande information.

Att uppgifter kontrolleras och tas emot av det första steget i processen och bara ändras om de visar sig vara inaktuella minskar antalet felkällor ökar även informationssäkerheten.

Minskade kostnader

Att ärenden hanteras elektroniskt mellan myndigheter gör att dubbelregistrering och onödigt pappersarbete kan undvikas. På så sätt sparas tid och resurser – och miljön skonas.

Att handläggarna har tillgång till information digitalt gör att ärenden kan hanteras snabbare. Om automatiserade tjänster utvecklas blir detta än tydligare. Handläggarna kan då ”slippa” vissa ärenden och få möjligheten att lägga mer tid och kraft på mer komplicerade ärenden.

Genom att ärendet arkiveras digitalt sparas tid och pengar och papper på att myndigheterna slipper hantera fysiska arkiv. På motsvarande sätt slipper myndigheterna göra fysiska utskick i samband med överklagande eller att någon begär ut en handling.

Ökad rättssäkerhet

Genom att en kommuns äldre planer och deras planbestämmelser tolkas vid samma tillfälle: vid digitalisering och inte vid det enskilda ärendet, ökar rättssäkerheten och chansen att alla som söker bygglov hanteras lika.

Genom att en första prövning görs maskinellt ökar rättssäkerheten och chansen att alla som söker bygglov hanteras lika.

Genom att information struktureras och hanteras på enhetligt sätt hos myndigheterna ökar rättsäkerheten och ökar chansen att alla behandlas lika.

Ökad kunskap

Genom att ett ärende i plan- och bygglovsprocessen kan spåras genom hela processen skapas möjligheter till statistik om ärendetyper, sökande, handläggningstider, andelen överklagade ärenden etc. Detta skapar nya och bättre förutsättningar att följa upp och utvärdera plan- och bygglagssystemet.

Möjligheterna att följa ärendena ger också underlag för forskning och metodutveckling.

Bättre styrning av verksamheterna

Genom möjligheten att följa ett ärende genom hela processen kan kommunen själv, men även andra, ta fram genomströmningstider och annan information om ärendet. Detta skapar nya och bättre förutsättningar att följa upp och effektivisera processerna internt inom en kommun samt myndigheternas interna kvalitetsarbete.

Statistiken kan tas fram på nationell nivå och brytas ner på länsstyrelsen eller kommunnivå. Detta ger helt andra möjligheter att göra jämförelser. Detta ger i förlängningen bättre underlag för styrning på kommunal, läns och nationell nivå.

Det blir lättare att identifiera och bedöma var och hur resurser inom plan- och bygglagsområdet ska användas och vilka konsekvenser eventuella resursförändringar kan förväntas få. Därigenom ökar möjligheterna att med träffsäkerhet genomföra reformer både kommuninternt och på nationell nivå.

Myndigheternas interna kvalitetsarbete och uppföljning av verksamhet underlättas också.

Mer att läsa om nyttovärdering


=> Till första sidan i en medborgares resa
=> Till E-delegationens vägledande princip om att behov och nyttor ska vara styrande
=> Till definition och grundprinciper för en digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess
=> Till första sidan i vägledningen


Lägg till din kommentar
dpbl välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.