Georefererad planinformation

Från dpbl
Hoppa till: navigering, sök
Vägledning till digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess

Planinforma­tionen måste vara georefererad för att vara maskinellt läsbar[1]

För att planinformation ska vara maskinellt överförbara och läsbara måste informationen innehålla information om geografiska koordinater. Planinforma­tionen måste med andra ord vara georefererad. Detta innebär att informatio­nen är knuten till koordinater i ett referenssystem. Dessa referenssystem är en förutsättning för att ange punkters läge på marken, exempelvis för att märka ut en byggnads exakta geografiska position. Det är först när planinformationen är georefererad som den kan användas i ett geografiskt informationssystem (GIS) och kombineras med andra geo­grafiska data, exempelvis satellitbilder eller egna inmätta objekt. Detta gör det möjligt för bland annat exploatörer att använda objekt, lager (samling av objekt) eller hela plankartan (när den vunnit laga kraft) som grund för pro­jektering och se exakt hur den byggnad eller anläggning de skissar på kan passas in på en tomt och uppfylla planbestämmelserna. Även under själva planprocessen kan objekten kontrolleras mot annan information, till exem­pel av länsstyrelsen. Det går också att ta fram e-tjänster där man kan pröva att placera sitt tänkta hus och sedan skriva ut en bygglovsansökan. Tjänsten kan då vägra att placera huset planstridigt (till exempel med del på prickad mark).

En skannad plankarta kan georefereras. Att georeferera en skannad plankar­ta har vissa vinster men också sina begränsningar. Medan kartan uppdateras och visar verkligheten, förblir detaljplanedokumenten likadana som när de antogs. Det innebär att när planen ändras kan varken de planbestämmelser som upphört tas bort eller de nya läggas till. Informationen i den skannade plankartan kan alltså inte återanvändas utan nya dokument måste framställas vid varje förändring.

Plankartor digitaliserade i ett vektoriserat format är nödvän­diga för en digital planprocess

Plankartor digitaliserade i ett så kallat vektoriserat format är därför nödvän­diga för en digital planprocess. I en sådan plankarta är informationen knuten till respektive geografiskt objekt (yta, linje eller punkt) och kan därmed läsas av datorn. Datorprogrammet kan alltså utläsa att det finns ett avgränsat område (objekt), att det har beteckningen B (attribut)och att B betyder bo­städer (egenskaper). På så sätt kan en ändringsplan visas ihop med gällande detaljplan och de planbestämmelser som upphör kan tas bort och de som tillkommit kan visas.

En fördel med plankartor digitaliserade i vektorformat är alltså att det är möjligt att visa den information som är relevant genom att välja till eller välja bort en viss objektstyp. Om en planerare vill visa hur exempelvis ett u-område (mark som ska vara tillgänglig för underjordiska ledningar) ligger över en fastighet, kan alltså övriga objekt väljas bort så att endast detta illustreras. Mätningar och beräkningar kan göras relativt enkelt med vanliga GIS-verktyg 40 för att exempelvis få veta hur stor areal inom ett område som lagts ut som kommunal gata eller grönområde och därmed vilka driftskost­nader som området genererar.

Till skillnad från skannade plankartor är plankartor digitaliserade i vektor­format alltid producerade i ett referenssystem. De behöver således inte georefereras i efterhand.

Bra om all information är inpassad i enhetliga referenssystem

Vid georefereringen kan en geografisk punkt anges enligt olika referenssys­tem. För att underlätta för olika verksamheter att på ett enkelt sätt utbyta den geografiska informationen är det bra om all information är inpassad i enhet­liga referenssystem. Om olika referenssystem har använts måste en mate­matisk beräkning göras för att räkna om dem till samma system. Allra sämst är det om det är otydligt vilket referenssystem som använts vid lägesbestäm­ningen. Detta leder till osäkra och otillförlitliga utläsningar av den geogra­fiska informationen. Vikten av att Sverige har ett enhetligt geografiskt referenssystem för den grundläggande geografiska informationen tydliggörs i regeringens digitala agenda där det står: ”Det offentliga Sverige ska an­vända geografisk information som är beskriven i nationellt bestämda refe­renssystem och som bygger på internationella överenskommelser”.


=> Till definition av en digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess, dPBL
=> Till mer information om vilka krav som ställs på digital planinformation
=> Vidare till information om standard för digitalt överföringsformat av planinformation
=> Till första sidan i vägledningen
=> Till området kundens processer i vägledningen
=> Till området verksamhetens processer i vägledningen
=> Till området information och informationstjänster i vägledningen

Kugghjul.png Fotnot
  1. Informationen hämtad från Statskontoret tagit upp i rapporten Från analog till digital. Insatser för att främja en digital planprocess


Lägg till din kommentar
dpbl välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.