G5 – Låt behov och nytta vara styrande

Från dpbl
Hoppa till: navigering, sök

E-delegationens beskrivning

Utveckling och förvaltning av tjänster ska baseras på en så fullständig analys som möjligt av det verkliga behovet och kundnyttan, samt på hur kostnader och nyttor (ekonomiska och kvalitativa) fördelar sig mellan deltagande aktörer och berörda intressenter.

Denna analys ska inte bara omfatta kostnader för IT-utveckling, utan – baserat på ett livscykelperspektiv – också omfatta drift- och förvaltningskostnader samt verksamhetens kostnader för att göra nödvändiga anpassningar, så att den eftersträvade nyttan kan realiseras.

Motivering

Nyttan måste vara styrande och måste vara tydlig innan en lösning utvecklas.

Fördelningen av kostnader och nyttor mellan deltagande aktörer är nödvändig att ta fram för att skapa acceptans och förståelse för den förvaltningsgemensamma lösningens hela livscykel. Viktigt är att detta primärt inte ska ske för att effektivisera myndigheternas egen handläggning och verksamhet, utan för att ge ökad nytta utifrån ett medborgarperspektiv.

Konsekvens

Varje satsning kräver att man tar fram en behovs- och nyttoanalys för att tydliggöra både kostnader och nyttor, innan ett beslut tas om att utveckla en ny tjänst/process. Denna analys ska kontinuerligt följas upp och säkerställa att en positiv, förstådd och mätbar nettonytta verkligen realiseras.

Utvecklingen av förvaltningsgemensamma lösningar kan innebära komplexa kostnads- och nyttomodeller, t.ex. kan de nyttor som realiseras av en gemensam lösning uppkomma hos andra myndigheter än den som gjorde investeringen, vilket påverkar såväl incitament att delta som finansierings- och förvaltningsmodeller.

Vissa satsningar kommer således att bära sig själva, medan andra måste förstås som möjliggörare för utveckling av andra lösningar. Finansieringsmodeller bör utarbetas, där det tydligt framgår hur kostnader och intäkter fördelas.

Mer information från E-delegationen:

I dPBL...

... vill vi försöka att räkna på nyttor.

Men det är inte lätt.

Att införa en digital plan- och bygglovsprocess medför kostnader. Och tyvärr är det inte så att vinsterna klockrent hamnar hos de som har kostnaderna. Ett exempel är om en kommun vill erbjuda en e-tjänst som visar vad man får göra på en viss fastighet. Denna typ av tjänst kräver digitalisering av detaljplaner.

Att digitalisera en detaljplan kräver att handläggaren har tillgång till vissa typer av systemverktyg/programvaror. Programvaror som är uppbyggda så att de dels följer standarden för digital överföring av planinformation så att de stöder ett visst tekniskt överföringsformat, dels följer Boverkets vägledande katalog över hur äldre planbestämmelser ska hanteras digitalt. Och programvarorna kostar.

Vinsten av att det finns denna typ av e-tjänst får främst medborgarna och företagarna nytta av men även bygglovshandläggarna. Inte så mycket planhandläggarna.

För en digital plan- och bygglovsprocess är det därför så att de flesta lösningarna får bedömas utifrån en nyttokalkyl som utgår från medborgare och företagares nyttor och inte verksamheten.


=> Tillbaks till Principer för digital samverkan
=> Till första sidan om E-delegationen


Lägg till din kommentar
dpbl välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.