FJL slutrapport steg 1 förstudie

Från dpbl
Hoppa till: navigering, sök
Får-jag-lov.jpg Får jag lov?-projektet


Innehåll

Sammanfattning: Identifierat och analyserat lösning med stor potential

Syftet med Får jag lov

Alla nationella insatser för digitalisering i landet har som syfte att förenkla för medborgare och företag. Får jag lov-projektets övergripande syfte är att utveckla de generella tjänster som kommunerna behöver för att hantera plan- och byggprocessen digitalt.

Önskat resultat av Får jag lov

Det vi önskar utveckla är Min process som är en beskrivning i form av en situationsanpassad guide för den aktuella åtgärd man söker bygglov för. Den ska klara av att beskriva relationen mellan sökande och kommunen som myndighet från idé till färdig byggnad, som en process eller sekvens. Denna nivå på stöd har vi i förstudien analytiskt genererat men inte hittat empiriskt. Denna nivå skulle lyfta kommunernas stöd till bygglovsökanden till en nivå som är ”bäst i världen” enligt regeringens ambitioner.

Tjänsterna ska omfatta guidning och information till medborgare och företag och vägledning för de som handlägger ärenden. Målsättningen är att så mycket av hanteringen som möjligt ska skötas digitalt och att kommunerna internt bättre ska kunna samordna arbetet och att de externt bättre ska kunna samverka.

Utvecklat en metodik för samarbete och utveckling

Under förstudien har vi utvecklat en metodik för samarbete och utveckling i steg 2. Det är bäst för projektet om utveckling av digitala tjänster och integration av system utgår från de medverkande kommunernas befintliga IT-miljö. Vi kommer att inleda arbetet i liten skala med två testmiljöer: Höganäs och Höörs kommuner för att sedan skala upp till fler av de medverkande Får jag lov-kommunerna och Boverket.

Får jag lov drivs som ett pilotprojekt för att visa att helheten fungerar. Därutöver kommer projektet att behöva förändras kontinuerligt i takt med omgivningen och ändrade förutsättningar.

AP idé, AP ärendehantering bygglov, AP ärendehantering byggfas samt AP arkiv är beställare/konsumenter och AP karta samt AP digitala tjänster är leverantörer/producenter av digitala tjänster. Beställarna kommer in med kravspecifikationer (process-info-behov-modell) och leverantör-APs tar fram tjänster, uppdelat på typ av bygglov (åtgärd) och testmiljö.

Tjänsten testas och utvärderas av beställar-APs och information går tillbaka till leverantör-AP för uppdatering och dokumentation.

Identifierat och analyserat lösning med stor potential

Sökanden har behov av att förstå, och kunna använda en transparent tillståndsprocess. Då kan sökanden förutse tillståndsprocessens olika faser. Vi har utgått från ett flödesschema från att någon som vill bygga har en idé tills dess att inflyttning kan ske och kommunen kan arkivera ärendet. Där har vi identifierat områden som är möjliga att förbättra och skapa en mer sömlös digital informationshantering. Vi presenterar lösningarna nedan uppdelade efter sökandens process: idé, handläggning av bygglov respektive byggfas (Mer information hittar du här i den utökade problembeskrivningen).

Att göra det enklare få fram ansökan - idé

Lösningarna bör omfatta både nationell och lokal information som gör sökanden tillräckligt kunnig för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för kompletta ansökningshandlingar och en effektiv tillståndsprocess. Det handlar om information inom tre områden:

  • Allmän information, sökanden ska få information från exempelvis Skatteverket, Bolagsverket, Lantmäteriet. Här ska Får jag lov-projektet samarbeta med Serverat.
  • Platsspecifik information, vad som får göras på platsen, ritningar på befintliga byggnader etc. Krävs bättre tillgång till information i karta från bland annat detaljplaner.
  • Åtgärdsspecifik information, vad som gäller för själva åtgärden sökande vill utföra. Här vill vi ta fram nationell information som hanteras genom Får jag lovs digitala tjänster, även lösning för lokala avvikelser. Vi avser utveckla integrationer (tjänster) mot Boverket så att information blir tillgänglig för verksamhetssystem och specialsystem (som ex. e-Plan). Boverkets vägledning kunskapsbanken är central för denna del.

Att göra det enklare för sökanden att förstå, och kommunen att handlägga bygglovet

Vi vill göra det enklare och tydligare för sökanden att förstå hur ärendet fortlöper, var i processen ärendet befinner sig och om möjligt hur lång tid det är kvar till beslut.

Vi vill även underlätta handlingen av bygglovsärendet utifrån kommunens synvinkel. Vi vill undersöka hur långt en automatiserad prövning av bygglovsärende kan gå baserad på underliggande information. Vi avser att arbeta med prövningen av bygglovet mot underliggande information med syfte att se vad som kan automatiseras och eller förenklas.

En bygglovsansökan kan antingen prövas mot planbestämmelser, ifall placeringen av det aktuella objektet omfattas av en detaljplan, eller så kan det prövas mot generella bestämmelser i plan- och bygglagstiftningen, ifall det befinner sig utanför planlagt område.

Prövningen av ett lov inom detaljplanelagt område är relativt lätt, systemmässigt sett, då en ansökan i princip ska godkännas ifall den ryms inom planens bestämmelser. Undantagen är när man finner att ett lov, trots sin överenstämmelse, anses bryta mot mer kvalitativa grunder antingen det handlar om hänsyn till omgivande miljö eller utgör en ”betydande olägenhet” för omgivningen. Fortfarande ger detaljplanen dock en rätt tydlig anvisning om vilka villkor kommunen funnit viktiga att pröva bebyggelsen mot. Många planbestämmelser skulle därför kunna presenteras som virtuella ”tält” i en tredimensionell databas, där ansökans utbredning enkelt kan prövas mot planbestämmelserna. Vi har valt att i första hand fokusera på bygglov inom planlagt område (Mer information hittar du här i den utökade problembeskrivningen).

Att göra det enklare för sökanden, byggherren, kommunen att hantera byggfasen

Från det att lov har beviljats, alternativt att anmälan skickats in så har byggfasen (som termen används i ”Får jag lov?”-projektet) påbörjats. Den pågår ända fram till och med slutbeskedet. Den stora kopplingen mellan kommunen och bygget under byggfasen är kontrollplanen.

Att arbeta digitalt med kontrollplaner ser vi som viktig del i ”Får jag lov?”-projektet. Kontrollplanen är till för att säkerställa att byggprocessen fungerar. En digital kontrollplan skulle kunna underlätta kommunikation mellan relevanta aktörer, påvisa ett mer rättssäkert arbetssätt, och överlag effektivisera arbetstiden för alla inblandade. Genom att notifiera och verifiera när kontrolluppgifter har utförts och användas vid digitalt tekniskt samråd.

Att alla inblandade i ett byggprojekt använder samma termer för samma saker.

E-tjänst för kontrollplan ska inte vara något extra att fylla i för att kontrollplanen ska finnas både analogt och digitalt. Det ska gå att arbeta direkt i e-tjänsten. På så sätt så blir det lättare att se vad som har gjorts och att arbeta framåt. Byggherren får också hjälp att hålla reda på relevanta regler och vägledning utefter de val som gjorts. Det underlättar även byte av aktör, exempelvis handläggare eller kontrollansvarig.

Övrig dokumentation som är grundläggande under byggfasen, t ex brandskydd, energideklaration och konstruktion är relevanta att inkludera i projektet.

Handläggning behöver utvecklade integrationer

När det gäller handläggning avser vi att arbeta med specificerade utbytesformat och integration mellan system som ärende/verksamhetssystem, e-tjänsteplattformar, integrationsplattformar med mera.

Integrationen mellan system är till för att underlätta för den digitala informationshanteringen till och från sökanden och kommunen och internt inom kommunen. Det är möjligt att skapa en struktur som möjliggör för aktörerna i processen att tillgängliggöra sin information på ett strukturerat sätt så att andra aktörer kan ta del av den. Det handlar exempelvis om att dela information mellan myndigheter så att den digitala kedjan inte bryts vid remisshantering eller överklagande, det vill säga när ett ärende lämnar kommunen och går över till exempelvis länsstyrelse eller överprövande myndighet. Samt att säkerställa att kommuner blir systemoberoende: att det ska vara enklare att byta system men även använda system från olika leverantörer beroende på kommunens särskilda behov.

Här ska vi göra en genomgång av vid vilka tillfällen i hanteringen av olika typer av ärenden som den digitala kedjan bryts, och definiera vilka insatser som krävs för att möjliggöra en helt digital hantering. Vi ska definiera en metod för utbyte av digital information mellan berörda aktörer som möjliggör en sammanhållen ärendekedja från idé till arkiv.

Plan för hur nya lösningar ska utvecklas och nyttiggöras

Får jag lov ska arbeta utifrån fem huvudprinciper

Får jag lov ska arbeta utifrån fem huvudprinciper:

  1. Förvaltningsgemensamma digitala tjänster ska användas. Det gäller exempelvis ”Mina meddelanden” och e-legitimation och förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) för e-arkiv.
  2. Har det privata näringslivet utvecklat en lösning för ett område som har den funktionalitet som Får jag lov behöver ska integration lösas till den tjänsten. Får jag lov ser inget egenvärde i att utveckla tjänster för utvecklandets skull. Det ska finnas ett behov: antingen för att den aktuella tjänsten saknas eller att befintliga tjänster inte täcker Får jag lovs behov
  3. De digitala tjänsterna ska utvecklas som ”byggstenar” och vara möjliga att sätta ihop till skalbara sammansatta tjänster. Det innebär att en kommun ska kunna välja vilka digitala tjänster den önskar implementera i sin e-tjänsteplattform
  4. De digitala tjänsterna ska utvecklas först enligt nu gällande lagstiftning. Under utveckling ska projektet beskriva vilken utveckling som skulle behövas för att nå visionen om en helt sömlös digital informationshantering i bygglovs- och byggprocessen med så stor automatisering som vi skulle kunna nå
  5. De integrationer, gränssnitt, som utvecklas inom ramen för projektet ska vara öppna, det vill säga alla som önskar, inklusive kommersiella aktörer och för kommersiella syften, erhåller kostnadsfri licens att använda, ändra, tillgängliggöra och mångfaldiga integrationer och tjänster med tillhörig källkod samt integrera dessa tillsammans med proprietär programvara. (se bilaga 3 för de integrationer som behövs).

Ett exempel för att testa idéskissen i skarpt läge

Steg 2 kommer att inledas med ett testärende, ett pilotfall som rör småhus.

Vi inriktar oss både till privatpersoner och professionella byggherrar[1] En privatperson är oftast en engångssökare och behöver mycket information både inför ansökan och under handläggningen.

En privatperson som söker bygglov för småhus måste hantera en omfattande tillståndsprocess, vilket gör att åtgärden har den komplexitet att alla de digitala tjänster som Får jag lov diskuterat behöver användas av sökanden.

Pilotfallet ska inkludera samtliga delar av idéskissen, det vill säga allt från idé till beviljat slutbesked. Det innebär att det omfattar kartläggning av uppgiftskrav och information om krav, gemensamma informationstexter, guider som stödjer navigering och koordination för sökanden, integration med ärendehanteringssystem och specifika verksamhetssystem samt digitala tjänster för ansökan och handläggning. En rimlig ambitionsnivå för pilotfallet är att stegvis utveckla antalet bygglovspliktiga åtgärder som utvecklas till digitala tjänster. Ambitionen ska vara att tjänsterna integreras mot verksamhetssystemen (mer om digitala tjänster i avsnittet nedan), vilket förutsätter en dialog och kravställning mot aktuella leverantörer. Det är dock viktigt att antalet digitala tjänster som levereras på relativt kort sikt (ca 2 år) inte är för få samt att bredden i termer av mottagande kommuner och verksamhetssystem är tillräckligt omfattande – så att nyttan med att sökanden använder sig av Får jag lov maximeras.

Testärendet bör utvecklas som en skarp lösning som fungerar i drift hos utvecklingskommunerna.

Projektet startar i tre testmiljöer hos tre utvecklingskommuner samt Boverket

Vi har under förstudien kommit fram till att det är bäst för projektet om utveckling av digitala tjänster och integration av system utgår från de medverkande kommunernas befintliga IT-miljö.

Projektet har valt att starta med två testmiljöer: Höganäs och Höörs kommuner för att sedan skala upp till de övriga Får jag lov-kommunerna samt Boverket. (Beskrivning av testmiljöer finns i bilaga 4).

Boverket har inget verksamhetssystem för handläggning av bygglov och inte heller någon integrationsplattform. Testerna i Boverkets miljö kommer att skilja sig från testerna i kommunernas miljöer. För Boverkets del handlar det främst om att bygga upp tjänster som kommunerna kan anropa. Utöver det kommer tester att göras med CGI:s e-tjänsteplattform. Men eftersom Boverket saknar verksamhetssystem för bygglov blir det andra typer av tester jämfört med kommunerna.

Vi har valt att lägga uppsättning av testmiljö utanför projektbudgeten. Det innebär att var kommun respektive Boverket, står sina egna kostnader för att sätta upp en testmiljö utifrån den befintliga IT-infrastruktur. Behöver kommun eller Boverket konsultstöd från leverantörer anses det utgöra konsulttjänst utanför projektet.

När testmiljön är uppe ”startar” klockan för Får jag lov-projektet. Därifrån är leverantörerna parter i får jag lov och den utveckling som behövs går på timmar som de söker bidrag för som fullvärdig part.

Iterativ utveckling av integrationer och tjänster

Arbetet kommer att bedrivas iterativt, eller agilt.

AP idé, AP ärendehantering bygglov, AP ärendehantering byggfas samt AP arkiv är beställare/konsumenter och AP karta samt AP digitala tjänster är leverantörer/producenter av digitala tjänster. Beställarna kommer in med kravspecifikationer (process-info-behov-modell) och leverantör-AP tar fram tjänster, uppdelat på typ av bygglov (åtgärd) och testmiljö.

Tjänsten testas och utvärderas av beställar-AP och information går tillbaka till leverantör-AP för uppdatering och dokumentation (se bilaga 3 för integrationer som behövs).

Stegvis utveckling med uppskalning efterhand

Utvecklingen av digitala tjänster kommer att ske stegvis för att visa att helheten fungerar mot de utvecklingskommuner som nu medfinansierar projektet. Först görs en utveckling av medlemmarna i Får jag lov-projektet. Vi använder resursorganisationer för att få pilotlösningar testade och få in underlag och synpunkter till vidareutveckling. Referensorganisationer gör inga tester av tjänsterna men läser material och lämnar synpunkter efter bästa förmåga. Testkommuner kommer att vara de som först tar lösningarna i drift och använder dem[2] (se beskrivning av organisationen i bilaga 5).

Spridning och hur resultaten kan nyttiggöras

De leverantörer som är ansluta till projektet har användarföreningar eller användarforum. Vi kommer att ge de kommuner som är med i dessa, möjlighet att testa de lösningar som utvecklas inom projektet och på så sätt får vi spridning av resultat men vi får även chansen att få in synpunkter för och om vidareutveckling.

Genom samarbeta med eSamverkan i Västernorrland får vi tillgång till de 9 kommuner som ingår i eSamverkan. På så sätt får vi tillgång till kommuner som kan testa våra lösningar, ge oss erfarenheter och synpunkter på utvecklingsbehov med mera.

Kartlagt och redovisat relevanta behov hos berörda intressenter

Övergripande problembeskrivning ur bygglovssökandens perspektiv

Problemen ur bygglovssökandens perspektiv kan presenteras i form av sju problemkategorier[3][4] (Mer information hittar du här i den utökade problembeskrivningen).

  • Ett navigationsproblem – vilka tillstånd krävs? Hos vem söker man? Sökanden upplever sig ofta osäkra om vilka aktiviteter som krävs för bygglov.
  • Ett koordinationsproblem – i vilken ordning ska allt göras? Information saknas ofta om vilken ordning, eller sekvens, som sökanden bör initiera ärenden och görs inte tydlig för sökanden. Resultatet blir att stödet till sökanden blir beroende av vilka handläggare hen möter och om dessa tar detta ansvar men även att många sökanden blir koordinatorer av inte frilagda myndighetsövergripande processer.
  • Ett informationsproblem – vilka krav ställs och hur söker man? Här rör det sig om bristande möjligheten att förstå de enskilda ansökningsförfarandena och vad som krävs av sökanden för att klara av att leva upp till lagstiftningens krav.
  • Ett uppgiftskravsproblem – vilka uppgifter behöver kommunen? Sökanden upplever det som svårt att utifrån hur ansökningshandlingarna är formulerade, förstå vilken typ av uppgifter som myndigheten efterfrågar.
  • Ett redundansproblem – samma uppgifter lämnas till flera myndigheter. Sökanden upplever sig upprepa redan insamlad information vid flera tillfällen (ibland i samma ansökan, ibland till samma myndighet och ofta till samma kommun). Detta upplevs som både tidskrävande och som onödigt merarbete för företagaren.
  • Ett transaktionsproblem – det saknas elektroniska verktyg för att lämna uppgifter. Detta problem handlar om avsaknad av elektroniska verktyg för att lämna uppgifter och lämna ansökningar. I första hand alltså om bristen på e-tjänster för företag.
  • Ett transparensproblem – hur fortlöper ”mitt ärende”? Detta problem handlar om förutsägbarheten och transparensen kring inskickade ansökningar. I stort alltså svar på frågorna om ansökan kommit in, hur lång tid handläggningen tar, behövs kompletteringar etc.

Lantmäteriet genomförde under våren 2016 en enkät om digitalisering i samhällsbyggnadsprocessen inom ramen för deras arbete med uppdraget Digitalt först (se del 6 nedan). Av svaren (2 935 respondenter) framkommer att

  • 19 % av de som svarade anser att den största tidstjuven finns i bygglovsfasen
  • 21 % anser att det är i bygglovsfasen digitalisering/förbättrad digitalisering kan spara mest tid
  • På frågan om vad som är de största hindren för ökat bostadsbyggande angav 53 % tröga myndighetsrutiner med mycket material i pappersform, 39 % lagar och förordningar och 28 % angav myndigheters icke digitaliserade handläggningsrutiner
  • 60 % tror att mer och förbättrad digitalisering kan bidra till ökat bostadsbyggande.

... och behov ur kommunernas perspektiv

Många kommuner arbetar separat och oberoende av varandra med att utveckla sin information till medborgare och företagare både på och utanför webben, vilket gör att det läggs betydande resurser på detta arbete totalt sett. Hjulet uppfinns varje gång.

Vi har sett att det bland de kommuner som ingår i förstudien och till steg 2 finns konsensus kring att samtliga vill förenkla för sökanden genom att ge tydligare, mer enhetlig och kvalitetssäkrad samt enklare information testad mot sökanden. Kommunerna vill ge sökanden den kunskap och den information hen behöver men har svårt att nå framgång på egen hand eftersom det ingår både statliga myndigheter och kommunala verksamheter i den helhet som behövs för att täcka informationsbehovet.

Digitala tjänster som rör bygglov- och byggprocesser är fortfarande relativt ovanliga i kommunkollektivet. Det som finns är tjänster för att ansöka om bygglov. Digitala tjänster för bedömning av ansökan finns inte alls och inom byggfasen finns det också mycket litet. Sammanfattningsvis ger detta denna bild av utbudet av digitala tjänster och integrationer mot verksamhetssystem (se nyttor i bilaga 6):

  • Få digitala tjänster inom bygglovs- och byggprocessen i kommunsverige.
  • Kommuner upplever att de inte får gehör för sina krav hos leverantörer eller att prislappen för integrationerna är för stor, givet effektiviseringsvinsterna.
  • Den vanligaste digitala tjänsten är av ”fasadtyp” och är inte integrerad mot verksamhetssystem.
  • Det är bara de största kommunerna som har muskler ekonomiskt och kravställningsmässigt för att integrera de digitala tjänsterna mot verksamhetssystemen.
  • Antalet leverantörer av verksamhetssystem kopplat till olika verksamhetsområden är begränsat.
  • En gemensam kravställning för integrationer behövs för att komma vidare med integrationer mot verksamhetssystemen. Detta speciellt som stöd för de kommuner där ärendevolymerna inte möjliggör kommunspecifika lösningar.

Omvärldsbevakning som redovisar behov och förutsättningar på en global marknad [5]

Internationella projekt

Boverket har ett samarbete med de nordiska länderna inom både planering och byggande. Genom det samarbetet har vi förstått att vi har många likheter även om nationernas lagstiftningar styr hur utveckling i respektive land kan göras.

Danmark Finland, Island och Norge är alla långt framme i digitaliseringen av den offentliga sektorn. Här har vi mycket att lära och hämta till Får jag lov.

Vi har intresse av det som pågår utanför Sveriges gränser vad gäller:

  • Danmark, är en föregångare med öppna data och digital tjänster, både inom plan- och bygglovsområdet. De har högre krav på medborgare och kommuner avseende att ärenden ska hanteras digitalt. Projektet kan använda lärdomar från Danmarks arbete med relationsdata, standardisering, tillgängliggörande av data samt hur upprätthålla hög kvalitet data som publiceras. Deras erfarenhet och arbete runt upplevelse av trygghet för medborgarna vid användning av digitala tjänster är aktuellt även för Får jag lov inom:
Datasäkerhet, medborgare ska känna sig trygga i att lämna personliga uppgifter
Processäkerhet, förståelsen för vad som ska göras av medborgare och känna sig säker på att informationen till rätt person/myndighet.
Kontextuell säkerhet, att medborgare förstår rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Self-efficacy, upplevelse att vara kompetent, tillräcklig känna sig erkänd som myndig och värdig medspelare.
  • Norge, har kommit längst vad gäller digital hantering av planer. Standardiserad kartinformation gör att alla kommuners kommunplaner ser likadana ut och har informationen strukturerad på samma sätt[6]. Erfarenheter från Norges arbete med utformning och användarvänlighet för att tillgängliggöra självservice för alla kan användas i Får-jag-lov-projektet som hjälp att prioritera det som ger mest vins för användare/företag. Deras arbete med Byggnett[7]: en strategi för framtidens digitala byggsektor, likaså.
  • Island har kommit långt med digitaliserad informationshantering i bygglovs- och byggfasen, speciellt i byggfasen där Island jobbar med förenkling via mobila lösningar. De har tankar i samma riktning som Får jag lov avseende hantering och integration av viss information till/från centrala databaser, samt integration och dela data till/från kommuner.
  • Singapore och USA. har kommit långt med utveckling av automatiserad kontroll för att se om byggnaden uppfyller byggregler, inkl. automatisk prövning ”automated building code compliance checking”

Nationella projekt/initiativ som har koppling till Får jag lov

Får jag lov kommer att komplettera de pågående nationella projekt/initiativ som är igång. Här redovisas bara några av de projekt Får jag lov har koppling till, se även bilaga 7.

  • Digitalt först - Lantmäteriet ska, i samarbete med Boverket, se till att kommuner, byggherrar, företag och andra intressenter får tillgång till en samordnad digital samhällsbyggnadsprocess. Syftet är att göra det enklare, snabbare och billigare att planera för nya bostäder. Här spelar Får-jag-lov-projektet en viktig till som testbädd och utvecklare av praktiska lösningar.
  • Serverat[8] - SKL driver och som syftar till att förenkla för restaurangföretagare. Arbetet sker tillsammans med ett antal kommuner och i samverkan med myndigheter. I projektet Serverat stödjer SKL kommunerna genom att utveckla guider, information, ansökningsmaterial och e-tjänster. Serverat innebär både utveckling av tjänster och lösningar för förvaltning av tjänsterna.
  • eSamverkan[9] - sju kommuner i Västernorrlands län samt Hudiksvall och Nordanstigs samarbetar för att skapa nya e-tjänster med medborgarnytta i fokus. Målet med etapp 2 i projektet är bland annat att ta fram digitala lösningar och digitaliserade ärendeflöde samt tillhandahålla säker teknisk drift och förvaltning av plattformar för e-tjänst och samverkan
  • Innovations programmet Smart Built Environment - syftar till att förbättra processer inom samhällsbyggnadsområdet med hjälp av digitalisering. Smart Built har inlett arbete med att ta fram standarder för Building Information Modelling (BIM) och Geografiska Informationssystem (GIS), för att behandla tidiga faser inom byggandet och geodata.

Knutit relevanta aktörer till projektet

En stor del av våren har ägnats åt att bilda konstellationen till steg 2 med många personliga kontakter till utbildningsinstanser, kommuner, statliga myndigheter och det privat näringslivet. Inför steg 2 har vi också knutit fler kommuner och utbildningsinstanser jämfört med förstudien till projektet, men framför allt har vi fått med oss leverantörer.

Boverket, Lantmäteriet och SKL redogjorde 2013 för vad som behöver göras för att få till stånd en digital samverkan inom samhällsbyggnadsprocessen[10]. Då tog parterna upp tanken att Boverket, Lantmäteriet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL i samverkan med näringslivet skulle kunna skapa generella lösningar där olika IT-system, som ger stöd till ärendehantering och informationshantering och detaljplanering och karthantering och bygglov, fritt kan kombineras. De företag som då var med och utarbetade så kallade demonstratorer signalerade redan då ett intresse för att fortsätta att utveckla praktiskt fungerande lösningar för digital samverkan. Nu är tiden mogen att få till den samverkan vi då efterlyste.

Från att ha varit fem parter vid starten är vi nu 25 medsökande parter, det vi kallar utvecklingsorganisationer. (se beskrivning av organisationen i bilaga 5).

Under del 5, Omvärldsbevakning, presenterar vi fyra projekt/initiativ som vi avser samarbeta med; Digitalt först, Serverat, eSamverkan och Smart Built Environment

Parter som vi inte har lyckats knyta till projektet

Vi kommer att försöka få med följande parter som intressenter:

  • Länsstyrelsen. Vi har tagit flera kontakter med Länsstyrelsen utan resultat. Fortsatta kontakter ska tas med syfte att få med länsstyrelsen.
  • Byggföretag/byggherrar; är viktiga för projektet som sökande av bygglov och aktörer i byggfasen. Vi har inlett kontakt med ett mindre byggföretag och det verkar positivt.
  • Utbildningsinstanser: Linköpings universitet. Linköpings universitet har långvarig erfarenhet av studier som rör e-förvaltning i offentlig sektor, diskussioner dock påbörjade.

Utkast avtal som reglerar immateriella rättigheter och säkerställer nyttiggörande

Vi har använt oss av två källor för att ta fram utkast till avtal: dels har vi anlitat en juristbyrå för att ta fram ett utkast, dels har en part i steg 2-projektet delgett sina erfarenheter av avtal.

Huvuddragen i avtalet rör rättigheter till det leverantörer går in med i projektet och det som utvecklas inom projektet. Avtalet har skickats till samtliga parter i steg 2 för granskning och kommer att bearbetas under hösten så att alla parter kan signera. Riktlinjer för samarbetet gäller två sätt att se på utveckling av integrationer/ gränssnitt: " Utveckling av integrationer/gränssnitt som görs av en eller flera parter med hel eller delvis stöd från Vinnova. Ska vara tillgängligt för alla. " Utveckling som görs av en eller flera parter utan stöd från Vinnova. Används i projektet men behöver inte släppas fritt.

Lärdomar och misslyckandeåtervinning

Får jag lov har mött och möter ett antal utmaningar:

  • Får jag lov är ett målsökande projekt, vilket innebär att Får jag lovs mål måste utvecklas under tiden som Får jag lov drivs framåt. Ett målsökande projekt går inte att stoppa in i de traditionella projektstyrningsmodellerna. Får jag lov kan inte sätta tydliga delleveranser just för att vi inte kan beskriva i detalj hur de digitala tjänsterna kommer att se ut. Det krävs ett agilt arbetssätt där metodik och mål utvecklas allt eftersom projektet löper framåt. Den traditionella projektledarrollen blir mer av processledare eftersom det inte går att göra en tydlig detaljerad plan som ska följas. Det gör att tyngdpunkten för projektledaren inte är planering utan att se till att alla jobbar på rätt sätt utifrån förutsättningarna som råder för stunden. Får jag lov har en övergripande projektplan men vi måste också vara beredda på att göra omprioriteringar under projektets gång. Vi måste ständigt vara uppmärksamma på behoven och hur de ändras och anpassa planen efter det. Det gör att den övergripande planen blir väldigt grov och att den detaljerade planen måste göras av var AP-ansvarig och troligen bara för en kort tid framåt (se bilaga 2).
  • Får jag lov har många samarbetspartners. Just för att många parter är inblandade och det är lätt att inte se det personliga ansvaret. Det går att driva arbete i stora grupper, men det krävs kommunikation, att vi agerar gemensamt och mot gemensamma mål så att vi tillsammans bygger upp ett socialt kapital[11]. Under förstudien blev detta tydligt, vilket gör att arbetet i steg 2 är mer uppstyrt med tydliga arbetsgrupper med tydlig planering av gemensamma arbetsdagar.
  • Får jag lov omfattar digitalisering av PBL-processer, vilket innebär att fler än en part behöver vara inblandade för att få informationshanteringen att fungera. När det krävs information och samarbete över myndighetsgränser innebär den svenska modellen svårigheter. För att få det att fungera krävs strategisk och taktisk ledning för gemensamma digitala möten, processer, grunddata, mjuk infrastruktur, finansiering och utveckling av lagstiftning. Det saknas strategisk och taktisk ledning inom plan- och bygglovsprocessen, vilket innebär att frivilligt samarbete är enda lösningen
  • När ansökan till steg 1 skrevs formades arbetet i fem arbetspaket. Får jag lov:s ursprungliga indelning i fem arbetspaket utöver projektledning och administration ändrades vid en tvådagarsworkshop (WS) i mars för alla deltagare då vi fann att indelningen inte svarade mot behoven. Arbetet bedrevs sen i sex arbetsgrupper AG: information/PR, Guide, Sandlåda, informationsberoenden, digitala tjänster, e-arkiv. Inte heller denna indelning fungerar för steg2 utan då kommer Får jag lov vara indelat efter processen: AP idé, ärendehantering bygglov, ärendehantering byggfas samt arkiv. Till dessa knyts AP karta samt AP digitala tjänster.

Mätbara resultat och leverabler

Arbetsformer

Arbetsgrupperna har styrts av respektive ansvarig och en del hade fysiska möten medan andra skötte arbetet på distans via videomöten, epost etc.

Vi hade en projektgemensam tvådagarsworkshop i mars då samtliga parter samlades för att diskutera vision, målbild, leveranser och indelning i arbetsgrupper.

Vi har haft en informationsträff för leverantörer där 14 företag var representerade. Vid informationsträffen berättade vi om Får jag lov. Även SKL var på plats och informerade om verksamt.se/kommun (numera Serverat).

Könsbalansanalys

I förstudien har ett 70-tal personer varit engagerade på ett eller annat sätt. Av dessa är 62 procent män. Det är inte alla som har varit aktiva i förstudiearbetet vad gäller planering och utformning av steg 2. 37 personer har varit aktiva, varav 21 män eller 57 procent.

Förstudiens (steg 1) målsättning

Förstudiens (steg 1) målsättning har framför allt varit två:

  • att identifiera viktiga utvecklingsområden för steg 2-projektet och inte att utreda på detaljnivå vilka och hur många digitala tjänster som ska utvecklas.
Vi har identifierat vad vi ser behöver göras och har tagit fram en grov projektplan. Under förstudien har inte de tekniska förutsättningarna för anslutningar och integrationer detaljstuderats.
  • att bilda en hållbar konstellation för steg 2-projektetet.
Till projektet har fler medfinansierande parter slutits men även samarbete med Serverat.

Leverabler från enskilda arbetspaket efter steg 1

Resultatmål/leverans efter steg 1 (se utökad beskrivning i bilaga 8).

  • AP1 – Bygglovsrutiner kartlagda. Interna behov och externa behov kartlagda
  • AP2 – Leverantörer kartlagda. Partnerkonstellation klar. Förvaltningsmodell görs löpande
  • AP3 – Övergripande teknisk beskrivning och testtjänst framtagen för e-tjänst. Sandlåda och guide beskrivna som visar hur det kommer att se ut konceptuellt
  • AP4 – Övergripande juridisk analys klar. Identifierat behov av lagstiftning rörande ej planlagd mark (utanför detaljplan), säkerställt kompetens och partner för hantering i steg2.

Bilagor


=> Till ingångsidan för Får jag lov?-projektet

Kugghjul.png Fotnot
  1. Med professionella bygglovssökare menas byggföretag/byggherrar som återkommer som bygglovssökare
  2. Se del 6 för organisationen för steg 2.
  3. Persson, A. (2015). E-förvaltning som sammanhållen förvaltning. Linköpings universitet. Opublicerad.
  4. SOU. 2015:66. En förvaltning som håller ihop. E-delegationen. (2015)
  5. Se bilaga till del 5 för en illustration över några projekt som Får jag lov har koppling till
  6. sePlan. Tillgänglig på: http://www.seplan.no/. Senaste uppdaterad: Framgår inte. [Hämtad 2016-08-10]
  7. ByggNett. En strategi for framtidens digitale byggsektor. Tillgänglig på: http://www.dibk.no/no/Tema/byggnett/. Senaste uppdaterad: Framgår inte. [Hämtad 2016-08-10]
  8. Serverat - en väg till enklare företagande. 2016. Tillgänglig på: http://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/naringslivehandel/enklareforetagandeserverat.6909.html. Senaste uppdaterad: 2016-06-02
  9. eSamverkan. Tillgänglig på: http://esamverkan.nu/. Senaste uppdaterad: Framgår inte. [Hämtad 2016-06-30]. Samverkan förenklar för medborgare och företag med hjälp av digitaliseringens möjligheter. 2016. Tillgänglig på: http://esamverkan.nu/wp-content/uploads/2016/06/esamverkan_infoblad.pdf. Senaste uppdaterad: Framgår inte. [Hämtad 2016-06-30].
  10. Boverket (2013) Digital samverkan - exemplifierad genom samordnad detaljplanering och fastighetsbildning. Rapport. 2013:29. Boverket
  11. Ostrom, E. (2009) Allmänningen som samhällsinstitution. Arkiv förlag/A-Z förlag


Lägg till din kommentar
dpbl välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.