Digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess

Från dpbl
Hoppa till: navigering, sök
Vägledning till digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess

Definition av en digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess

Med en digitalt sammanlänkad plan och bygglovsprocess avser vi en förvaltningsprocess[1] som är utformad för att på bästa sätt ta till vara de möjligheter till rationell och effektiv verksamhet som digital teknik erbjuder. Det handlar om
Digital information - tre parter.png

  • stöd för kundens processer: e-tjänster[2] riktade till kunder samt verktyg för kommunikation mellan kund och handläggande myndighetet
  • stöd i verksamhetens processer: verksamhetsstöd (verktyg/applikationer) som stödjer handläggaren i arbetet (exempelvis att ta fram detaljplaner - "rita" planen) och ärendehanteringssystem
  • stöd från nationella myndigheter: information från nationella myndigheter som underlag både i kundens och verksamhetens processer. Exempelvis personuppgifter för inloggning (Skatteverket), fastighetsinformation (Lantmäteriet), information om strandskydd (Länsstyrelsen). Här handlar det främst om bastjänster[3]

Grundläggande principer för en digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess

Det finns några grundläggande principer som bör gälla för digital information - även om vi inte har nått hela vägen än och har en del att göra innan vi har en process som följer dessa principer:

  1. Digitala möten utgår från medborgaren: Medborgarna avgör när och hur digitala möten ska äga rum. Det bör vara möjligt att nå tjänster vid tidpunkter på dygnet när medborgarna själva kan och vill. Läs mer här:
    1. G1 – Utgå från medborgarnas livshändelser
    2. G2 – Låt digitala möten ske på användarnas villkor
    3. En medborgares resa från tanke till inflyttning är ett exempel på en kartläggning utifrån en livshändelse. Exemplet går igenom stegen att beskriva livshändelsen, hur personen agerar, vilka aktörer som behöver medverka och vilka informationsmängder som behövs för att besvara medborgarens frågor. Exemplet beskriver även stegen i att ta fram en e-tjänst.
  2. Digitalt först: De digitala tjänsterna är förstahandsvalet. Ordningen bör vara att medborgare i första hand får tillgång till tjänster digitalt och aktivt får be om pappersutskick om så önskas[4]. När nya digitala tjänster utvecklas bör en analys göras av om det är nödvändigt att överhuvudtaget utveckla en traditionell, pappersbaserad kanal för medborgaren.[5] Läs mer här:
    1. D1 – Låt digitala kanaler vara det primära alternativet
  3. Hämta informationen vid källan. Huvudprincipen är att information alltid hämtas så nära källan som möjligt, hos den som producerar och tillhandahåller informationen. Hämta data som en tjänst direkt från leverantör om detta alternativ finns. Läs mer här:
    1. T4 – Hämta information vid källan
  4. Digitalt en gång: Redan inlämnad information återanvänds. En uppgift behöver bara lämnas en gång till offentlig förvaltning. Uppgifter som tagits fram av en myndighet användas av andra aktörer i den offentliga förvaltningen. För att underlätta det digitala mötet bör uppgifter som redan finns registrerade kunna återanvändas och till exempel förifyllas i e-tjänster. Användaren av e-tjänst kan mellanlagra till exempel ett elektroniskt formulär där ifyllnad pågår, för att fortsätta vid ett senare tillfälle. Läs mer här:
    1. D5 – Återanvänd redan inlämnad information
  5. Digital = original: Den digitala informationen utgör originalet. Information på papper är alltid en kopia av det digitala originalet.
  6. Öppen: Den digitala informationen är öppen, delbar och möjlig att återanvända. Skyddslager baserat på informationsklassning läggs på vid behov för ökad säkerhet och integritetsskydd. Läs mer här:
    1. D4 – Öppna upp för externa innovatörer
    2. G3 – Upprätthåll rätt nivå på informationssäkerhet och integritet
    3. S1 – Bedriv ett riskbaserat informationssäkerhetsarbete
    4. S2 – Skydda den personliga integriteten
    5. S3 – Beakta informationens skyddsvärde i hela kedjan
  7. Tillgänglig: Den digitala informationen är tillgänglig och användbar för alla. Begränsningar i tillgängligheten (till exempel av juridiska skäl) påförs vid behov. Utgångspunkten bör vara att myndigheternas samlade informationsmängder ses som en myndighetsgemensam resurs[6]. Läs mer här:
    1. T3 – Bygg tjänstebaserat
    2. S4 – Analysera rättsliga förutsättningar

Mer om att information ska skapas, hanteras och göras tillgänglig på ett standardiserat sätt

Grunden för digital informationshantering är att information skapas, hanteras och görs tillgänglig på ett standardiserat sätt. Det vill säga allt utbyte av information under processen, internt och externt, ska ske enligt överenskomna standarder[7] och gränssnitt.[8] Detta gör informationen återanvändbar och tillgänglig för alla som behöver den.

Val av tekniklösningar som operativsystem och system för datalagring saknar betydelse förutsatt att vald lösning kan tillhandahålla tjänster och länkar som uppfyller (förvaltningsgemensamma) krav på informationsbeskrivningar.

Läs mer här:

Fördelar med en digitalt sammanlänkad förvaltningsprocess

Fördelarna med en digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess är många, bland annat att:

  • det blir möjligt att bygga tjänster riktade till allmänheten (bygglov etc.)
  • processerna blir snabbare och billigare
  • samhällskostnaderna minskar (obs! detta är inte detsamma som billigare planprocess)
  • processen blir teknik- och leverantörsoberoende
  • informationen är möjlig att återanvända[9] och vidareanvända[10] digitalt.

Läs mer om nyttor och fördelar här:

Vad detta innebär för plan- och bygglovsprocessen

En digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess innebär att informationshanteringen sker digitalt - i så stor utsträckning det går - genom hela processen. Detta innebär bland annat att

  • informationen ska lagras, i form av till exempel planbestämmelser, så att den blir återanvändbar för nya syften
  • det ska gå att maskinellt överföra informationen mellan organisationers olika verksamhets- och ärendehanteringssystem
  • det ska vara möjligt att använda informationen i olika former av e-tjänster.
  • information ska ske digitalt i första hand
    • till och från medborgare/företagare
    • mellan myndigheter (kommuner, länsstyrelsen, Lantmäteriet, Trafikverket, Naturvårdsverket, Boverket etc.)
    • till och från konsulter som medverkar i processen
  • information som de kommunala handläggarna använder för att ta fram detaljplaner, handlägga bygglovsansökningar, tekniska samråd, slutbesked med mera ska vara digitalt tillgänglig.

=> Till vad en digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess inte är
=> Till information om avgränsning för dPBL
=> Till vägledning till digitalt sammanlänkad plan- och bygglovsprocess

Kugghjul.png Fotnot
  1. Förvaltningsprocessen som vi avser är den för att bereda beslut enligt plan- och bygglagen som här delas in i tre delar:
    • lov: bygglov, marklov, rivningslov, förhandsbesked
    • planer: regionplan, översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser
    • byggprocessen: tekniskt samråd, startbesked, arbetsplatsbesök, slutsamråd och slutbesked.
  2. Tjänst som är utformad för att läsas och användas av en människa.
  3. Om tjänsten är utformad för automatiserat informationsutbyte mellan IT-system (maskin-maskin) talar vi om bastjänster. En bastjänst är alltså en it-baserad tjänst som anropas maskin-till-maskin och som tillhandahåller information eller utför informationsbearbetning.
  4. Se slutbetänkandet: En förvaltning som håller ihop, sid. 24
  5. Digitaliseringskommissionen föreslår i sitt senaste betänkande att regeringen bör införa en skattereduktion för kompetenshöjande insatser inom digitalisering för att öka medborgarnas förmåga att använda digitala verktyg och tjänster. Vidare föreslås att kommunerna bör erbjuda digitala servicecenter för att utveckla medborgarnas digitala kompetens. Se SOU 2015:28 Gör Sverige i framtiden - digital kompetens.
  6. Se slutbetänkandet: En förvaltning som håller ihop, sid. 27
  7. Se exempelvis information om standard för digitalt överföringsformat av planinformation
  8. Informationsutbytet kan uppträda som tjänster eller länkade data.
  9. att återanvända information innebär att informationen används i det skick den produceras
  10. att vidareanvända information innebär att informationen utvecklas, förädlas, på något sätt


Lägg till din kommentar
dpbl välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.